Linus Bornlöf Klassisk litteratur kontra poplitteratur

Under 17-1800 talet var det rommanticismen och barrockens influenser som utgjorde mycket av innehållet i litteraturen. Detta är något som många även idag upplever som tilldragande och spännande, men dom flesta väljer istället att läsa sådant som är identifierbart med deras vardag. Det finns ett otroligt sug efter att kunna identifiera sig bland dagens ungdomar. Detta enorma sug har antagligen alltid funnits, men pågrund av de enorma utbudet av film, böcker, musik så kan det verka mer uppenbart idag. Frågan är då om ungdomarna kan identifiera sig med Tom Sawyer, eller om dom har lite lättare att känna igen sig i tex. Sandor/Ida? Låt oss ha kvar de kanoniska verkens romantiska trollspö i skolan, men låt oss OCKSÅ lämna ETT STORT rum för den populärkultur som faktiskt är igenkännbar med den kultur som för tvåhundra år sedan var så populär. Utan tvekan kommer Crusoe, Swift och Strindberg vara populära om hundra år, men jag är helt övertygad om att det som barn/ungdomar väljer att läsa idag, kommer att vara det kulturarv som vi kommer vara stolta över om tvåhundra år. Det är lätt att glömma, och lätt att förhärliga. Vi får inte glömma den kritik som många av 1700 talets författare fick utstå för att deras verk skulle bli accepterade. Det dröjde oftast åtskilliga år innan deras verk blev såkallat kanoniserade. Varför kan aldrig människan lära sig av sina misstag. Låt oss lära oss av historien och ge plats åt de nya, men samtidigt inte glömma det gamla verken. Låt oss inte försumma den kanske ibland "försimplade" poplitteraturen, utan låt oss istället se det hela med nya ögon: Detta är något som utvecklar våra barn/elever till att förstå omvärlden på ett bättre och klarare sätt. Det hjälper dom att finna en "hemmakänsla"och detta, anser jag, är inget som en Swift bok kan tillföra.